h1
ylva_carlsdotter_wallin

I begynnelsen var berättelsen

Hur länge har människor berättat sagor för varandra? Sagor som i historier med fantastiska inslag, historier om hjältar och hjältinnor eller berättelser om små människor som lyck­as i tillvaron? Det vet man inte säkert, men det finns berättel­ser sparade på grottväggarna; bildberättelser om jakt och fest. Det är lätt att föreställa sig hur människorna satt i sina grottor runt eldarna och berättade och lyssnade.
Att berätta är att försöka förstå. Att läsa och skriva är också att försöka förstå; att rita in sig själv på en karta och se sig själv utifrån. Genom berättelsens perspektiv på tillvaron kan det bli lätta­re att leva, med hjälp av det kan man skratta åt människans dumhet, gråta över livsöden eller helt enkelt känna sympati och empati med människan som varelse. I en barnberättelse kan en liten kanin som huvudperson ge perspektiv, den kan göra så att barnet kan se berättelsen utifrån och förstå och lära sig något om sig själv och andra. Distansen till den berättade his­torien ger paradoxalt nog närhet och förståelse till oss själva och andra.
När språket föddes, föddes förmodligen också historien och berättandet. Och det skrivna ordets berättelser, de föddes med tryckerikonsten.
Berättelsen kan användas till mycket; roa, oroa, informera, desinformera, förtrycka, upplysa, underhålla och så vidare. Det finns lika många drivkrafter och syften till att skriva som det finns skrivande personer.

trettiosex grundhistorier

Enligt en teori finns det bara trettiosex grundhistorier, allt annat är varianter på samma tema. Grundhistorier som kan varieras i hundratals olika kombinationer, varieras till ytter­ligare en historia om två unga människor som finner varan­dra till slut, varieras till ytterligare tusentals historier på temat hämnd eller galenskap, med nya karaktärer, nya miljöer och med nya förutsättningar, men ändå; bara varianter på samma gamla teman. Känns det lite som att äta redan tuggad mat?
Det var den tyske författaren, diktaren och forskaren Johann Wolfgang von Goethe som i samtal med italienska dramatikern och för­fattaren Carlo Gozzi försökte ringa in och fastslå de trettiosex grundhistorierna. I de första sjutton står två krafter emot var­andra, i de övriga krävs en tredje part. (sök vidare på nätet om du vill läsa mer om det.)
Så varför envisas vi ändå med att skriva ännu en berättelse? Varför ska just du eller jag försöka ge ut ännu en bok? Den frågan är ju verkligen relevant att ställa sig. Särskilt för den som någon gång besökt en bokmässa.

Kanske är svaret för att varje tid är unik; varje era behöver sina berät­telser, sina författare och sina uttolkare. Och varje människa är trots allt unik, varje röst är unik. För på jorden finns ing­et löv, ingen sten och ingen människa som är exakt likadan. Därför kan ytterligare ett bidrag vara just den historia som saknas, just nu.

Berättelsen har en magisk förmåga att förmedla känslor och händelser, den låter oss se in i andra människors liv, följa deras tankevärldar och förstå deras handlingar. Vi behöver sagor och berättelser, de stimulerar oss att bli kreativa och självständiga individer. Och de kan skapa igenkänning. Genom att se andra kan vi få syn på oss själva. Sagorna och berättelserna är här för att stanna, även om formerna förändras, för utan berättelserna saknar vi sammanhang.
 

Skrivövning - Besjäla ett föremål

Skrivövningen nedan går ut på att besjäla ett föremål. 
Det blir en saga i sann H C Andersen-anda. Barn (och människor generellt) besjälar ofta leksaker och andra föremål, och detta går att använda sig av i alla typer av berättelser. I en miljöbeskrivning kan trädet utanför huset tänka och beskriva innevånarna som bor nedanför dess krona.
Alla berättelser av intresse handlar egentligen om människor; våra känslor, relationer och tillkortakommanden. I fablernas och sagornas värld blir de besjälade föremålen spegelbilder av människorna.

Börja skrivövningen med att:                 
Plocka fram ett föremål eller rota igenom din väska och leta reda på något. Vad som helst, första bästa sak går bra; en penna, mobil, nyckelknippa eller kam.

  1. Studera föremålet noga och besjäla det: låt det tänka, känna, leva och berätta i första eller tredje person.
  2. Skriv i tio till femton minuter, inte mer.
  3. När du skrivit färdigt, läs igenom din saga. Fundera på hur det går att tolka den, vad handlar den om egentligen? Får du syn på något som förvånar dig, nu när du täker efter?
  4. Stanna upp och notera vad du lärt dig.

Inventera ditt skrivande

Fundera på var och när du skrev bra senast. När hade du ett bra skrivflöde? Hur satt du? Var satt du? Var det för- eller eftermiddag? Var det tidigt på morgonen eller mitt i natten när alla andra sov? Lyssnade du på musik? Var du ensam eller satt du omgärdad av främlingar på ett kafé? Skrev du med penna eller på datorn? Hur var de fysiska omständigheterna? Var du mätt? Utvilad? Var det tyst? Och hur var de mentala omständigheterna? 
Fundera på frågorna ovan. Skriv upp allt du kommer på.

Ägna en bra stund åt detta, det kan bli en bra aha-upplevelse och ge dig bättre kunskap om din skrivprocess som kan få betydelse för ditt fortsatta skrivande.

Sedan kan du försöka att återskapa det när du ska börja skriva.
Du kan också utmana dig själv och söka efter bättre skrivplats, mer skrivtid och bättre förutsättningar. Det kommer att påverka dig och din skrivprocess.

Sök och inventera ditt ”eget skrivrum”!
 

Så skriver du för unga, grundkurs

  1. Grundkurs - så skriver du för unga läsare
    1. Att få ideer
  2. Att få igång flödet
    1. Skapa flöde i ditt skrivande
    2. Skriv nonstop
    3. Associationer
    4. Dagbok
    5. Krokiskrivning
    6. Närstudier och detaljer
    7. Konsten att stanna upp
  3. I begynnelsen var berättelsen
    1. Trettiosex grundhistorier
    2. Skrivövning – Besjäla ett föremål
    3. Inventera ditt skrivande
  4. Vad är barnlitteratur?
    1. Skillnaden mellan barn- och vuxenlitteratur
    2. Anpassningen
    3. Facit till textutdrag
  5. Barn och deras läsning
    1. Är allt som barn läser barnlitteratur?
    2. Vad är ett barn?
    3. Skrivövning – Berättarens perspektiv
    4. Skrivövning – Barnperspektiv
  6. Ur barnens perspektiv
    1. Vems erfarenhet?
    2. Olika åldrar, olika nivåer
    3. Skrivövning – Konflikten
  7. Barnlitteratur i ett historiskt perspektiv
    1. Den första barnboken
    2. In i modern tid
    3. Övning – Vad är en bra barnbok?
  8. Slutuppgift
    1. Hitta DIN berättelse
  9. Sammanfattning
    1. Att skriva för barn