h1
ylva_carlsdotter_wallin

Barn och deras läsning

Är allt som barn läser barnlitteratur? Frågan är ställd av Maria Nikolajeva, forskare och docent i barnlitteratur, numer placerad i Cambridge, tidigare professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.
Frågan är retorisk ställd och svaret blir: Självklart inte.
Barn läser allt från dagstidningar, tecknade serier för vuxna, instruktioner för dataspel, reklamtexter, faktaböcker, sådant som inte är ämnat för dem och sådant som vuxna säkert skulle säga var rent olämpligt för dem.
Om vi vänder på resonemanget då och tänker att allt som handlar om barn är lika med barnlitteratur. Nej, inte heller då lyckas vi fånga in allt. För det finns flera klassiska skildringar av barndom som inte alls var tänkta för barn. 
Det avgörande blir då ur vilket perspektiv barndomsskildringen är gestaltad, ur barnets eller utifrån en vuxens tillbakablickande och minnen. 
Maria Nikolajeva definierar i sin bok Barnbokens byggklossar barnlitteratur som:
    ”litteratur skriven, publicerad, marknadsförd och behandlad av experter med barn som dess huvudsakliga publik”. 
Något som även Lennart Hellsing, författare, poet och översättare håller sig till, med hänvisning till Göte Klingberg, professor och forskare i barnlitteratur. Barnlitteratur är ”böcker eller tidningar utgivna för barn eller ungdom, med undantag av rena skolböcker”, menar Hellsing. 
Det är alltså vilken målgrupp man vänder sig till som avgör vad som är barnlitteratur.
Barnlitteratur är däremot inte en specifik genre. Inte om man som Maria Nikolajeva med genrer menar ”en abstrakt föreställning om en grupp texter som kan identifieras genom tydliga, definierbara återkommande element”. Det finns däremot olika genrer inom barnlitteraturen, precis som inom vuxenlitteraturen.

Vad är ett barn?

Men vad är då ett barn? Vad är skillnaden mellan barn och vuxna och när sker övergången? Normalt räknar vi alla under arton år som barn, men det är förstås stor skillnad på en tvååring och en artonåring. Därför är det klart att litteratur som vänder sig till barn skiljer sig enormt åt.
Författarens syn på vad barn och barndom är återspeglas i skrivandet och är en viktig komponent i barnlitteraturen. Om man ser barn som små gulliga, oskyldiga, halvfärdiga individer som man vill skriva söta godnattsagor för, ja då blir det något helt annat skrivet än om man anser att barn är människor som också känner förtvivlan, rädsla, kärlek och gemenskap. Som vill bli skrämda, förfasade, räddade och känna igen sig i nyförälskelse eller utsatthet. Som vill veta sanningen om det verkliga livet eller fly den. Och varför ska för övrigt barnböcker bedömas ur perspektivet hur bra godnattsagor de är?
                     
Synen på barn och barndom förändras genom tiderna och är också olika i olika kulturer. Det är inte alltid lätt att översätta barnböcker till andra språk och därmed också andra kulturer. Det var ett problem som Pija Lindenbaum råkade på när hennes Else-Marie och småpapporna översattes till en amerikansk publik. Slutscenen med flickan Else-Marie, mamman och de sju småpapporna nakna i badkaret fick illustreras om. Det var för mycket med mammans bara bröst och hela familjen tillsammans i vattnet. Istället fick de amerikanska barnen läsa sagan med mamman, papporna och flickan Else-Marie nedstoppade i en stor säng.
Och som ett ytterliga exempel på förändring över tid: Idag skulle Pija Lindenbaum enligt egen utsago inte heller teckna avslutningsbilden på samma sätt, tiderna och debatten har förändrats sedan hennes första version gavs ut.

Barnlitteraturen har sina rötter i pedagogiken, och man möter därför ofta som vi sett inställningen att barnen ska lära sig något och uppfostras till goda medborgare genom barnboken. Barn ses fortfarande som mindre vetande, som några som ska formas, uppfostras och upplysas.
Barn har självklart inte så stor livserfarenhet och de är framför allt inte färdigutvecklade. De är därför också mer påverkbara än vuxna, vilket ger författaren ett större ansvar för vad och hur den skriver. Det är en central skillnad jämfört med vuxna människor, även om vuxna också fortsätter att utvecklas.

Skrivövning - Berättarperspektiv

Berättarperspektiv:

  1. Skriv en kort berättelse i tredje person (hon/han) om ett litet barn som sätter på sig sina egna kläder. Använd alla sinnen.
  2. Skriv i cirka tio minuter. Fokusera och försök gestalta det hela ur barnets perspektiv.
  3. Gå inte händeleran i förväg, utan gör denna första del av övningen innan du går vidare.
  4. Nu ska du skriva samma berättelse igen, men byt till första person och skriv om texten från föregående uppgift, gör de ändringar som känns nödvändiga, men inte mer. Behåll själva historien.
  5. Skriv i cirka tio minuter.
  6. Jämför dina texter; Vad hände när du bytte från tredje till första person? Förändrades perspektivet och blev det mer ett barns istället för en vuxens? Om det förändrades - vad tror du det beror på? Fundera över det och skriv gärna ner dina tankar och spar dem till senare.

Så skriver du för unga, grundkurs

  1. Grundkurs - så skriver du för unga läsare
    1. Att få ideer
  2. Att få igång flödet
    1. Skapa flöde i ditt skrivande
    2. Skriv nonstop
    3. Associationer
    4. Dagbok
    5. Krokiskrivning
    6. Närstudier och detaljer
    7. Konsten att stanna upp
  3. I begynnelsen var berättelsen
    1. Trettiosex grundhistorier
    2. Skrivövning – Besjäla ett föremål
    3. Inventera ditt skrivande
  4. Vad är barnlitteratur?
    1. Skillnaden mellan barn- och vuxenlitteratur
    2. Förståelse-horisont
    3. Anpassningen
    4. Textutdrag
  5. Barn och deras läsning
    1. Är allt som barn läser barnlitteratur?
    2. Vad är ett barn?
    3. Skrivövning – Berättarens perspektiv
    4. Skrivövning – Barnperspektiv
  6. Ur barnens perspektiv
    1. Vems erfarenhet?
    2. Olika åldrar, olika nivåer
    3. Skrivövning – Konflikten
  7. Barnlitteratur i ett historiskt perspektiv
    1. Den första barnboken
    2. In i modern tid
    3. Övning – Vad är en bra barnbok?
  8. Slutuppgift
    1. Hitta DIN berättelse
  9. Sammanfattning
    1. Att skriva för barn