h1
ylva_carlsdotter_wallin

BARNLITTERATUR I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV

Den första barnboken

Många sociala rörelser fick fäste i början av 1800-talet och det skrevs även barnböcker med socialt engagemang. Exempel på detta är Oliver Twist av Charles Dickens och den svenska Barnen från Frostmofjället av Laura Fitinghoff som även filmades tidigt (därav det speciella barnfilmpriset Gullspira under Guldbaggegalan, en staty som föreställer geten Gullspira som följer barnen i deras vandring över fjällen).

I inledningen av 1900-talet började barnlitteraturen för första gången tas på allvar. Den fick egna tidningar och flera priser, såsom Hans Christian Andersen-medaljen och tyska Deutscher Jugendliteraturpreis. I Sverige instiftades Nils Holgersson-plaketten och Elsa Beskow-plaketten.
Svensk barnlitteratur hade flera guldåldrar under 1900-talet. Med jultidningar som Jultomten (1891) och senare Bland tomtar och troll (1907) fick både illustratörer och sagoberättare utrymme att skriva och illustrera barnberättelser som fick stor spridning.

Efter andra världskriget kom en ny tid då framsynta pedagoger och psykologer talade om fri fostran, utan tvång om att bocka, niga och tiga när vuxna talar. Fri fostran innebar för dessa förespråkare inte fritt från fostran, det innebar fostran med respekt för barns känslor, tankar och vilja. En ny typ av barnlitteratur föddes, delvis i skuggan av det hotande kriget eller i minnet av det.
1945 brukar räknas som det årtal då den moderna barnboken föddes. Det var det år då Astrid Lindgrens andra bok, den första om Pippi Långstrump gavs ut. Den finländska författaren Tove Jansson debuterade med boken Småtrollen och den stora översvämningen, som var den första boken om Mumindalen, och Lennart Hellsing debuterade med Katten blåser i silverhorn. Dessa tre författare har gett en enorm påverkan på svensk barnlitteratur.
Under 50-, 60- och 70-talet fortsatte litteraturen att utvecklas och en mängd vågade ungdomsromaner kom ut – en tradition som följde med in i 2000-talet.

Respekten för barns känslor, tankar och vilja brukar ofta lyftas fram som det som utmärker god litteratur för barn. Samtidigt påtalar flera av våra främsta och mest omtyckta barnboksförfattare, som Barbro Lindgren, Tove Jansson och Maria Gripe, att de skriver för sig själva, om människor och ur ett allmänmänskligt perspektiv. 

Trenden bland det som ges ut i bokform för barn och unga läsare tycks fortsätta på samma linje: böcker där författaren vågar ifrågasätta och skriva om det som berör eller är svårt. Samtidigt som det även ges ut sådant som är pedagogiskt skrivet, avsett för nöje och/eller läsinlärning.
 

Övning - Vad är en bra barnbok?

I den här övningen är tanken att du själv ska få fundera över vad bra barnlitteratur är. Glöm inte att ta ett steg i taget för att få ut så mycket som möjligt av övningen.
 

  1. Leta fram älsklingsboken från barndomen. OBS Läs den inte! Bara sitt ens tund med den och funder över den.
    Vad var det som gjorde att du älskade den så mycket? Var det bilderna? Innehållet? Spänningen? Orden och formuleringarna? Kände du igen dig själv? 

    Självklart finns där inte bara EN älsklingsbok och självklart (om nu barndom sträcker sig från noll till arton år) spretar de i genre och stil. Men välj ut en eller några stycken och närstudera dem.
    Analysera dem utifrån dina barnögon och vad du minns från då du var ett litet barn och läste/fick den läst för dig. Gå tillbaka till frågorna ovan.
     
  2. Gör övningen ovan innan du går vidare!
     
  3. Läs sedan boken igen och gör om det med din vuxenblick idag. Vad ser du nu? Använd ditt vuxenperspektiv och försök se vad du uppskattar nu i berättelse. Jämför de båda analyserna. Var de lika eller ser du något mer nu?
     

Så skriver du för unga, grundkurs

  1. Grundkurs - så skriver du för unga läsare
    1. Att få ideer
  2. Att få igång flödet
    1. Skapa flöde i ditt skrivande
    2. Skriv nonstop
    3. Associationer
    4. Dagbok
    5. Krokiskrivning
    6. Närstudier och detaljer
    7. Konsten att stanna upp
  3. I begynnelsen var berättelsen
    1. Trettiosex grundhistorier
    2. Skrivövning – Besjäla ett föremål
    3. Inventera ditt skrivande
  4. Vad är barnlitteratur?
    1. Skillnaden mellan barn- och vuxenlitteratur
    2. Förståelse-horisont
    3. Anpassningen
    4. Textutdrag
  5. Barn och deras läsning
    1. Är allt som barn läser barnlitteratur?
    2. Vad är ett barn?
    3. Skrivövning – Berättarens perspektiv
    4. Skrivövning – Barnperspektiv
  6. Ur barnens perspektiv
    1. Vems erfarenhet?
    2. Olika åldrar, olika nivåer
    3. Skrivövning – Konflikten
  7. Barnlitteratur i ett historiskt perspektiv
    1. Den första barnboken
    2. In i modern tid
    3. Övning – Vad är en bra barnbok?
  8. Slutuppgift
    1. Hitta DIN berättelse
  9. Sammanfattning
    1. Att skriva för barn